moksha

Reflektion om kasten.

Man kan bli hindu so man kan bli t.ex. kristen – men egentligen ska man födas i ett hinduiskt kast, annars är det inte så. Så är det ju i flera religioner att vissa delar bara är som de är. Det upplever jag inte som en gemenskap och något att fira eller ens prata om, det skulle kännas fejkat. Då jag snarare tror att de sakerna i dessa religioner bara ”är” är sådant du som troende inte kan förklara. – och det: för att du är just troende på vad någon bara tänkt. I alla fall om du föds som hindu så föds du ju bara i en hinduisk familj, och tilldelas automatiskt in i ett kast – familjens kast.
Detta kan jag relatera till när jag som väldigt liten var arg för att  jag inte föddes till en prinsessa, varför kunde inte min familj bo i ett slott och bestämma saker? Eller varför föddes jag inte i en familj som uppfostrade mig till popstjärna eller varför kunde de inte åtminstone skicka mig på en kurs så jag lärde mig dansa och kunde bli känd på det. Känd. Känd var min tro att det skulle vara att ha det ”bäst”, ack så fel jag hade! Materiell lycka och pengar – och så ironiskt! Det är ju precis de som har materiell lycka och pengar som är i högsta kastet i hinduismen, det är även materiell lycka och pengar som enligt en skrift ska vara något varje hindu ska nå i livet, alltså det är en del av hinduernas meningen med livet. Det som det finns ont om, ska ju ofta betyda mycket och vara eller visa sig vara värdefullt, t.ex. guld, riktig vänskap, bra familjer. Men finns det ont om pengar får jag fråga? Pengars görs varje dag, och hur mycket som helst av det. Jag tror tom att det görs fejkade pengar varje dag. Det är helt fel i världen att vissa har fåniga summor gånger mer än väldigt många som dör av svält. Som får dricka smutsigaste vattnet i världen för att överleva ett knappt tag. Vakna världen och vissa religioner, hallå hinduism, Bäst, vad är det?

I hinduismen så hamnar man i ett kast om man hamnar här på jorden, pga. Karman, från sitt förra liv. Som sagt i inlägget från flygplatsen, där jag började reflektera lite kring kvinnornas situation, så är alltså kvinnor av lägre rang i systemet. Första kastet i Indien (Indien=till80% av hinduer så jag tror jag kan säga Indien här, då det är centrallandet av Hinduism) tillhör Brahmin-kasten är prästernas, lärarnas och jordägarna, Makt-kastet, dvs. andra kastet utgörs furstarna, adelsmännen och krigarna. Tredje kastet är ”lantkastet”  därtill hör bönderna, köpmännen och hantverkarna. Tjänar-kastet – 4_e kastet är tjänarnas och slavarnas kast. Och ”femte” är de kastlösa som behandlas förskräckligt.
Detta hörde jag några prata om idag på hotellet, jag antecknade och såhär hade kvinnan berättat: ”Jag glömmer aldrig den högkastiga kvinna, som vi mötte i den lilla brahminbyn i norra Indien. Som vanligt skulle hon denna morgon hämta vatten i brunnen som låg vid byns utkant. Hennes lille pojke hängde över hennes bröst och jollrade fram sina tankar, under det att modern firade upp det gröna, unkna brunnsvattnet.

Plötsligt tappar pojken taget och glider ner i brunnen, där han är dömd att dö, om man inte hastigt kan få upp honom. Modern skriker förtvivlat på hjälp, och där kommer en man på vägen förbi byn. Han rusar hastigt fram till brunnen, drar upp pojken och lägger honom i moderns armar. Då ser hon vem mannen är. En oberörbar! Av en händelse har han kommit fram till byn, och ännu mer underligt var det att han ingripit. Men denna för oss så naturliga gärning kunde ha kostat honom livet.

Tillskyndande heliga män från byn, som hört kvinnans skrik på hjälp, drog ut mannen utanför byn och piskade honom nästan till döds. De lämnade honom åt sig själv och åt sjakalerna att leva sitt liv vidare – utanför byn och utan mänskligt tack.

Men detta var inte allt. Kvinnan var oren, barnet var orent och vattnet i byns brunn var orent. Allt detta måste renas från beröringen med den oberörbara mannen. En blandning av kons fyra produkter, urin, avföring, mjölk och smör, blandades till en välling. Så hälldes en del i brunnen, en del i pojken, som dog, och en del i modern, vilket höll på att kosta henne livet, ty den väldiga infektionen tog lång tid att reda ut – men nu var hon i alla fall ren.”

De olika kasten påminner mig mycket om hur det var i Frankrike osv. på Antoinettes tid, alltså mycket LÄNGESEDAN. Det var ett dåligt system. Speciellt de som är icke-troende och söker logiska förklaringar ser helheten, hemskheten i hinduiska kasten. Att det ska vara straff, då borde man ju minnas sitt förra liv så man åtminstone kan veta vad som blev fel! Eller är det det som är meningen med livet? Att hitta det.