moksha

Halla
Idag väckte P mig mycket tidigt för att berätta att hela familjen skulle vara i skola och på jobb hela dagen men jag ska gå med deras grannpojk Pär till "mandiren" vid stora vägen. Senare fick jag reda på att en mandir är en samlingslokal där Gudar kan dyrkas, precis som Kristendomen där hemma som vi har kyrkor.

Hinduerna tror att en mandir är ett hus där en eller flera gudar bor, vilket jag tycker är mycket spännande och intressant! Det får mig att tänka mycket på andar. & jag funderar på om att vara ande skulle kunna bli ett resultat av ett liv av ens karma? Men i sådannafall rör det sig om gudomligheter tror jag. Alltså att en människa som inte är gud (brahman helt och hållet enligt min tolkning då.) kan hamna i kasten då, eller nå moksha, men en person (- eller gud då?) som har mer av brahman (världssjälen) än athman (den egna själen) i sig kan bli  ande då. Men ande kanske är vad nirvana och moksha är? Hmm jag tror faktist inte så eftersom det inte känns logiskt. Ett exempel är om man inte kan se andar, borde de inte vara kroppsliga/djuriska/”ha form”. Fast det skulle ju kunna vara mycket troligt så att alla djur till exempel är andar! & människor är de enda som har själen athman och kroppsligheten.

I alla fall gick jag och grannpojken dit direkt på morgonen. Det vi skulle utföra var en daglig, (helig) andakt. Allså en puja som hinduerna säger. Den hinduiska bönen helt enkelt!
Pär berättade på vägen till mandiren att det finns flera tusen mandier i Indien och det för att bevisa att Brahman, finns överallt! Jag frågade om han visste vem som byggt dessa tempel men han svarade bara att det var väl arbetarna så jag förde inte konversionen vidare.

När vi var framme var det en pandit vilket motsvarar luthersk präst, som skulle leda andakten! En pandit har högre social status än en vanlig ”pujari” som också kan leda en andakt. Dock var det ett tempel av högre rang vi var hos, så de hade tom. överpräster, eller brahamer som de heter.

Vi brukar utföra andakten i hemmet, man behöver inte gå till mandiern varje dag. Men jag är glad att jag fick möjligheten! Hinduer utför daglig andakt i hemmet och förväntas inte gå till en mandir varje dag.
Innan gudstjänsten började så badade vi. Pär berättade för mig vad som hände, eftersom Panditen gjorde sakerna bakom draperier. ”Panditen tvättade murti-statyer i vatten och mjölk.” Mjölk för att det kommer från den heliga kon såklart!
”Därefter smörjer panditen murti med sandelträ eller gurkmeja eller kum-kum.
En pujari har ett tilak- märke på pannan, som består av dessa beståndsdelar, och han gör ett likadant tilak-märke på murtin. Han klär murtin i röda eller guldfärgade kläder och hänger blomstergirlanger på dem. Han offrar mat till dem, oftast i form av frukt, och använder rökelse för att rena luften runt dem och göra den sötare.”

Han sjöng även texter som kallas mantra och reciterade böner på sanskrit. Slutligen, innan draperierna dras åt sidan så att gudomarna kan ta emot gudstjänstdeltagarnas lovprisning, tänder purjari arati-lampan

Det ögonblicket draperiet drogs åt sidan, så vi kunde se, och tro oss bli sedda av Brahman, världssjälen. Detta speciella ögonblick kallas darshan.

Sedan utförde pandit arati-cermonin. Han placerade fem ljus på en plåtbricka och rörde brickan i en cirkel framför bilden av våran by’s lokalgud ”Sevan”. Cirklandet gjordes medurs och ner kring murtin.
Brickan förs sedan från vänster till höger och till vänster igen för att göra ännu en cirkel. Under tiden fick vi sjunga AUM och be en bön. De var mycket fint. Sången ackompanjerades tom. av musik på trummor, cymbaler och orgel. Det spred ett lugn över hela mig! Akten avslutades med att vi bad till Brahman, ”Välsigna mig med alltmer ökande tro, gudomlig kärlek och tjänstvillighet”. ALLA pratade högt och tydligt vilket ofta bara är få som gör hemma i luterska kyrkan i Sverige!  
Sedan ställde vi oss upp.

Panditen cirklade sedan arati-brickan till de andra tre sidorna av mandariden. Han stänkte faktist vatten, som fanns i en fin trumpetsnäcka, över oss deltagare! Det var för att dela ut, och dela med Brahmans välsignelse till oss.

Sedan fick vi sätta oss ner igen, och vi fick skicka runt arati-brickan. Vi la ett penningoffer på brickan och lät lamporna passera över händerna, & ögonen som tecken på mottagelse av Brahmans välsignelse.
Nu var den hinduiska gudstjänsten över.
Vi fick med oss en prashad av nötter, frukt och sötsaker ut som välsignats av Brahman.